LÄNDRYGGSSMÄRTA I IDROTTEN

Ländryggssmärta är vanligt hos befolkningen, 80% får någon gång under sitt liv ont i den delen av ryggen. Idrott stressar ländryggen väldigt mycket vid vridningar i bollsporter, landningar efter hopp i fridrotten och andra hoppidrotter, belastning via yttre belastning som vid tyngdlyftning och styrkelyft, smällar på ryggen i amerikansk fotboll och ishockey, och riktningsförändringar i de flesta bollsporter som t ex basket, handboll, fotboll och innebandy.

Även de mest vältränade kan drabbas av ländryggsskador då ryggen utsätts för mycket stress vid idrott. Skadorna kan delas in i icke-traumatiska och traumatiska, där icke-traumatiska är skador som uppstår vid upprepad belastning och traumatiska är en direkt skada på en vävnad, som en fraktur på kotorna efter t ex fall från en häst vid ridning.

Ryggsmärta som man får bör sällan behandlas med endast värktabletter och fortsatt idrottande, utan det är viktigt att söka en yrkesprofessionell t ex sjukgymnast/fysioterapeut med inriktning mot idrottsmedicin. En obehandlad skada kan leda till långvariga besvär.

Olika typer av ländryggsskador inom idrotten

MUSKEL-LIGAMENT BRISTNINGAR

Dessa är vanliga sträckningar man får vid idrottande, som oftast läker av sig själv. Det är viktigt att söka upp även för dessa typer av skador för att exkludera allvarligare åkommor samt för att få behandling och för att få rådgivning hur man i bästa mån kan förebygga dessa skador i framtiden.

SPONDYLOLYS/SPONDYLISTHES

Dessa skador drabbar kotbågarna vid högstress mot kotpelaren och det kallas för spondylolys (se övre bilden). Idrottare som drabbar av dessa problem är gymnaster, dansare, volleybollspelare, amerikanska fotbollsspelare, styrkelyftare och tyngdlyftare, viss mån även basketspelare skulle sättas in här. En överbakåtböjning (hyperextension) i ländryggen är en vanlig orsak till problematiken. Spondylisthes är när en kota glider framåt i förhållande till en kota (se nedre bilden).

DISKBRÅCK

Disken är en stötdämpare mellan kotorna, dessa kan utsättas för mycket stress i olika idrotter. Flera rörelser som att lyfta tunga saker från golvet med raka ben och långvarigt sittande är elaka mot diskarna. Dessa diskar kan gå sönder och bilda så kallad diskbråck, geleklumpen som finns i diskarna åker de bakåt och kan irritera nerverna och ge smärta i ländrygg och ben, ge domningar, känselbortfall, nedsatt styrka och reflexer. Diskskador är vanliga i kraftsporter som tyngdlyftning, styrkelyft, strongman och andra styrketräningsrelaterade skador. Diskar är utsatta i de flesta idrotter.

Diskarna kan tillplattas och degenereras, man har sett att många som har tränat tyngdlyftning i flera år har degenerativa diskar i större utsträckning. Det man måste komma ihåg att bara för att man har diskbråck och låga diskar betyder inte att det är slut på livet per automatik utan man kan leva med smärre symptom om inga symptom alls.

BEHANDLING

Innan behandling är det viktigt att man har utfört en anamnes och en fysisk undersökning av t ex sjukgymnast/fysioterapeut med kompetens inom idrottsmedicin/OMT/OMI. Efter detta kommer man överens om en behandlingsplan.

I många fall är bålstabiliserande träning av värde för lindra symptom och förbättra funktion, det går ut på att man tränar upp alla muskler som verkar stabiliserande i kotpelaren. Vid allvarligare åkommor med stark smärta kan en läkare oftast skriva ut starka smärtstillande, det är givetvis en kortsiktig lösning på problem och löser i långsiktigt inga problem.

Den sista utvägen är oftast operation om inte rehabilitering har fungerat. Aktiv livsstil är bästa metoden att starta med specifik träning för problematiken och generell styrketräning för hela kroppen.

Övningar man kan använda vid rehabilitering efter diskbråck, i olika fas av rehabiliteringen. Obs! detta bör utföras i samråd med en sjukgymnast/fysioterapeut, då rehabiliteringen bör vara individuell.

McKenzie extension är vanligt att man använder vid den akuta fasen

Goblet knäböj med t ex kettlebell kan användas i senare delen av rehabiliteringen för bålstabilitet och ökad benstyrka

Den explosiva styrkan kan förbättras med styrkevändningar start från låren under den sista rehabiliteringsfasen